Missbruksvård

150 miljarder kronor per år

0

Enligt beräkningar kostar alkohol, drog, och läkemedelsmissbruk samhället runt 150 miljarder kronor per år, medan kommuner och landsting satsar ungefär en tiondel av denna summa på missbruksvård. Enligt uppskattningar återbetalar sig en behandling med 3 till 8 gånger den satsade summan, vilket innebär att ökade satsningar på missbruksvården på sikt skulle ha stora positiva samhällsekonomiska fördelar. De humana vinsterna som uppnås genom satsningar på missbruksvården, går inte att mäta i kronor och ören. I spåren av missbruket följer dock olika persontragedier i form av splittrade familjer, försummelse, våld och brottslighet. Missbruket drabbar inte bara personen som använder alkohol eller droger utan i högsta grad även dennes närstående, vänner, arbetskamrater, syskon, föräldrar, partners och barn. Ökade satsningar på missbruksvården kan således påverka livet positivt för en stor andel människor och stoppa spiraleffekten av missbruk som fortsätter över generationsgränserna.

Forskningen visar att det kan vara både genetiska eller sociala faktorer, ofta en kombination av båda två, som ligger till grund för att ett beroende av alkohol och andra droger uppstår. Får en individ med missbruksproblematik tidiga insatser kan man således förhindra att problemen går vidare till nästa generation. Utökade insatser krävs både som ökade medel till befintlig ”Behandling for rusavhengighet” samt till ökad information kring missbruksproblematiken och bättre kompetens hos varje rusterapeut. Det är mycket viktigt att satsa på preventiva åtgärder för att tidigt upptäcka riskbeteenden gällande alkohol, droger och läkemedel. Detta kan ske genom insatser på arbetsplatser och inom vården, och minst lika viktigt eller ännu viktigare genom riktade insatser mot ungdomar. Detta kan ske genom informationsinsatser inom skola och offentliga rum där ungdomar vistas utanför skoltid.  Det är framförallt viktigt att se till att det finns sådana offentliga utrymmen kvar för ungdomar att vistas på, såsom fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra platser där det finns möjlighet att ägna sig åt och utveckla förmågor och intressen.

VAD ÄR HEDERSIDEOLOGI?

0

Gunnar Bergström hade en mycket bra föreläsning om hedersideologi kopplat till utvecklandet av missbruk och kriminalitet i Norrköping för en vecka sedan. Det var mycket matnyttigt man kunde ta med hem och vi delar med oss av några stolpar ifrån föredraget.

VAD ÄR HEDERSIDEOLOGI?
Heder handlar till största delen om att kontrollera flickor och deras sexualitet. Detta innebär: All möjlig kontakt med pojkar är hotfull. Klädsel, smink och utseende bör vara så lite utmanande som möjligt och vissa kroppsdelar måste döljas. En flicka som inte följer detta kan betraktas som hora och det hotar familjens heder Kontrollen över flickornas sexualitet ger männen rätt att bestämma nästan allt över flickorna: vart de går, med vem, hur de klär sig, vem de träffar och vem de ska gifta sig med Kvinnor som inte lyder drar vanära över familjen. Vanäran är hederns motsats. Om handlingarna som är skambelagda och vanärande blir kända och om omgivningen påtalar det sa kräver hedersideologin att familjen gör något för att återfå stoltheten, respekten och hedern.

Förtrycket kan innebära (Flickor)
Att inte få välja vad man gör på fritiden
Att Inte få välja sina kläder
Att inte få välja kamrater
Att inte få se ut som man vill
Att inte få umgås med kamrater/vänner
Att inte få delta i gymnastik och idrott
Att inte få lära sig simma
Att inte få välja skola, yrke och framtid
Att inte fa tycka som man vill
Att inte få forma sin egen identitet
Att inte få träffa pojkar
Att inte få välja partner
Tvingas bära slöja
Krav att vara till hands som barnvakt, hemhjälp och samtidigt vara duktig i skolan
Tvångsgifte
Att bli hånad, förlöjligad, förnedrad eller hotad
Att bli misshandlad

Förtrycket kan innebära (Pojkar)
Att inte få välja vad man gör på fritiden
Att Inte få välja sina kläder
Att inte få välja kamrater
Att inte få se ut som man vill
Att inte få umgås med kamrater/vänner
Att tvingas vakta sin syster
Att inte få välja skola, yrke och framtid
Att inte fa tycka som man vill
Att inte få forma sin egen identitet
Att inte få välja partner
Krav att vara till hands som ordningsvakt och upprätthållare av familjeregler
Tvångsgifte
Att bli hånad, förlöjligad, förnedrad eller hotad
Att bli misshandlad
Att tvingas misshandla, förtrycka andra

Gunnar har även utarbetat ett behandlingsprogram för utsatta för hedersvåld och hedersförtryck som du kan läsa mer av genom länken och han gav några exempel på uppgifter ifrån programmet som vi återger.

Hur har du påverkats?

Börja med att själv skriva upp hur du tror att du påverkats av din historia. Skriv ned i punktform som en lista (t.ex. sömnproblem, dåligt samvete, ilska o.s.v.) Vi kommer att titta på vad forskningen säger men vi ska börja med din egen lista. Om raderna inte räcker, fortsätt på ett annat papper. Titta inte på listan på nästa sida just nu, utan utgå från vad du känner inom dig.

Låt var och en (om ni är en grupp) berätta. När var och en berättat kan ni kort “spegla” den personen. Speglíng handlar om att ge en bild av vad personens berättelse väcker hos mig, inte att betygsätta personen. Berätta vad du känner. Du kan, om det känns rätt, också spegla om du tror att det finns fler konsekvenser än vad personen sett själv. Alla får en chans längre fram att fylla på sin lista om det behövs.

Droger (om du haft problem med det). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag har ett missbruksproblem idag?
Kriminalitet (om du haft problem med det) Vad kan det finnas för samband med min historia att jag har ett kriminellt beteende idag?
Självskadande beteenden (beskriv vad du gjort). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag skadar mig själv idag?
Våld eller annat förtryck av andra (beskriv vad du gjort). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag förtryckt eller skadat andra? Om du skadat dig själv (det förekommer t.ex. att man skär sig själv) berätta om det också

Föreläsningen var mycket bra och vi avslutar med några meningar som passar in likväl hos det barn som vuxit upp i en missbruksfamilj som i en med hederskultur.

Den som lever under hedersförtryck har inte fått den frihet och den uppväxt som alla barn och ungdomar har rätt till. Att du reagerat som du gjort är inte konstigt.

Skillnad i missbruket

Missbrukvården- Skillnad mellan män och kvinnor en myt

0

Skillnad i missbruketI en ny forskningsartikel skriven av Jessica Storbjörk belyser hon en rad intressanta och viktiga synpunkter på missbruksvården och en rad stereotyper och antaganden som visat sig inte stämma i hennes forskning.  Det är en intressant forskning som borde väcka nyfikenhet hos alla som arbetar som beroendeterapeut eller på något annat sätt är delaktig i vården av missbrukare.

Studien heter:
Gender differences in substance use, problems, social situation and treatment experiences among clients entering addiction treatment in Stockholm
.

Det har tidigare varit en föreställning att kvinnor som hamnat i vård för missbruk ansetts ha en större problemtyngd och haft sämre behandlingsresultat jämfört med män. Men det visade sig att så inte var fallet utan skillnaderna var mycket små och där man kunde se en resultat skillnad så var det kvinnorna som hade bättre behandlingsresultat.

Det som visat sig i den här studien har varit att män som kommit till vård har varit mer socialt utsatta än de kvinnor man jämförde med.  Männen var i större grad ensamma och inte hade någon stadig situation under de närmaste åren, de hade ingen bostad och socialförvaltningen hade varit till hjälp med tillfälliga boenden. Kvinnorna hade det mer stabilt omkring sig med bostad och tidigare utbildning på universitetsnivå och hade haft en tidigare familjesituation med barn och make. I kvinnornas närmsta bekantskapskrets fanns inte i lika stor grad personer med ett eget alkohol eller narkotika missbruk vilket ju självklart är till en fördel när det kommer till rehabiliteringsåtgärder och bygga upp ett nytt eller återta ett sunt nätverk omkring missbrukaren. Kvinnorna hade även en större procent som hade någon form av inkomst så som aktivitetsstöd eller sjukersättning, medan männen hade sitt uppehälle ifrån socialtjänst eller försörjde sig på sin kriminalitet. Det stora som var undantaget som värre för kvinnorna i undersökningen var att de i högre grad hade förhållande och bodde tillsammans med en missbrukare.

Studiens frågor var baserade på tidigare forskning i det omfattande forskningsprojektet ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling”. Utgångspunkten var den att de som var delaktiga i de projekten inte upplevde de stora skillnaderna mellan män och kvinnor utan att det istället var större skillnader mellan de som missbrukade alkohol och narkotika. Och det är ju en ganska viktig del att tänka på för de som ansvarar för upplägget för Alkohol- och drogterapeut utbildningar. Man pratar ofta om att det behövs specialprogram för kvinnor i behandling och man riktar in sig mer och lyfter upp bakomliggande orsaker i missbruket och till större grad arbetar med frågor som föräldrarollen, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp. Medan man i behandling för män mer fokuserar på alkohol och narkotika missbruket och inte i samma grad arbetar med bakomliggande orsaker trots att det t.ex. är en stor del av män som blir eller tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp. En annan sak att förundras över är att det inte heller i samma grad arbetar med mäns våld mot kvinnor som man gör i de kvinnliga behandlingarna då det är ett område som berör män i lika stor grad som kvinnor. En sak som säkerligen kommer att vara till en fördel och underlätta problematiken är att Socialstyrelsen lyft upp vikten av evidensbaserade utredningsinstrument som ASI i sina Nationella Riktlinjer för missbruk- och beroendevården, där de frågorna lyfts upp.

En sak som var en liten skillnad mellan män och kvinnor var att kvinnorna som kom till behandling i större grad hade haft en kontakt med psykiatrin medan männen hade vårdats enligt lagen om vård av missbrukare och varit intagna för någon kriminalvårdspåföljd.

 

 

Känslor

0

Det finns ingen entydig definition av begreppet känslor. Tvärtom, inom känsloforskningen är definitionen av begreppet fortfarande en av de största tvistefrågorna (Plutowski, 1999).

Det vi vet är däremot att det är väldigt viktigt för barn och ungdomar att lära sig om sina känslor. I dysfunktionella familjesystem så talas det inte om känslor, känslor är inte tillåtna.
Tidiga upplevelser blir som investeringar i kroppsminnet som i sin tur kan bli bindningar ända upp till vuxen ålder. Ett barn behöver närhet, kärlek, trygghet, bekräftelse för att kunna växa och utveckla empati för andra. Empati betyder att kunna förstå en annan människa på djupet. En människa som inte tycker om sig själv har svårt för att tycka om andra.
Det är otroligt viktigt att barn har rätt till sina känslor oavsett vad barnet känner. Det stora problemet är hur vuxen världen bemöter barnet i barnets känslor. Alla har fullständig rätt till sina känslor. Här läggs grunden för hur barnet kommer att ha kontroll över sina känslor, ha jämvikt mellan känsla och tanke.

1.    Ha kontakt med sina känslor
2.    Hantera känslor
3.    Motivera sig själv
4.    Uppfatta känslor hos andra
5.    Skapa och bevara relationer

Viktiga förmågor är att ha impuls kontroll, svåra känslor innebär att det är svårare att tänka, och positivt tänkandets makt – optimism ökar flödet.
Sociala färdigheter utvecklas i hur barnet lär sig att ta hand om sina känslor, en konstruktiv känslostyrning är att ta ansvar.

Sexuella övergrepp

0

Historiskt har sexuella övergrepp mot barn haft svårt att vinna acceptans i allmänhet, både när det gäller förekomst och konsekvenser. Det är först de senaste två årtiondenas intensiva debatt och forskning, som fått till följd att barn o ungdomar idag har skydd, stöd och behandling. En fortsatt forskning och utveckling pågår och är mycket viktig, för att bättre kunna hjälpa utsatta barn och ungdomar.

Barn kan aldrig samtycka till sexuella handlingar, och därför ska rättsväsendet med hjälp av lagen skydda dem. Sexualbrottskommiten har nyligen föreslagit radikala förändringar i Brottsbalken, för att bättre skydda denna grupp. Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin. Detta pekar på att sexuella trauman är en av flera viktiga orsaker till psykisk ohälsa. Vanliga riskfaktorer som återkommer vid sexuella övergrepp är, uppväxt i dysfunktionella familjeförhållanden såsom kriminalitet, alkoholism och annat missbruk. Två grupper som är särskilt utsatta är, barn med funktionshinder och barn med sexualiserat beteende.

Det är viktigt att personal som jobbar med eller möter barn har kunskap om förövare och förövarbeteenden. Barn knyts ofta till förövaren, och har därmed svårt att ”skvallra”. De flesta förövarna är någon som står barnen nära eller känner sen tidigare. Vid upptäckt saknas ofta medicinska fynd och vittnen. Det är därför svårt med bevisningen. Detta gör att barnets berättelse blir mycket central. Mycket viktigt med barnvänliga intervjuer. Ett sexualiserat beteende eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) föranleder också extra uppmärksamhet om eventuellt sexuellt övergrepp har skett.

En samverkan mellan olika myndigheter är mycket viktig. De måste sätta barnets bästa i centrum, för att på ett optimalt sätt bemöta barnet och familjen. Eftersom varje barn är unikt, bör det få en ”skräddarsydd” behandlig. Den barnpsykiatriska utredningen ska bistås av socialnämnd, barnkliniken etc. Om man kommer fram till att barnet behöver barnpsykiatrisk behandling, skickas en remiss till BUP. Ett familjeperspektiv, där krisbearbetning är en betydelsefull del, samt traumafokusering, anses vara en kombination med framgångsrikt resultat vid behandling av sexuella övergrepp.

Go to Top