Uncategorized

150 miljarder kronor per år

0

Enligt beräkningar kostar alkohol, drog, och läkemedelsmissbruk samhället runt 150 miljarder kronor per år, medan kommuner och landsting satsar ungefär en tiondel av denna summa på missbruksvård. Enligt uppskattningar återbetalar sig en behandling med 3 till 8 gånger den satsade summan, vilket innebär att ökade satsningar på missbruksvården på sikt skulle ha stora positiva samhällsekonomiska fördelar. De humana vinsterna som uppnås genom satsningar på missbruksvården, går inte att mäta i kronor och ören. I spåren av missbruket följer dock olika persontragedier i form av splittrade familjer, försummelse, våld och brottslighet. Missbruket drabbar inte bara personen som använder alkohol eller droger utan i högsta grad även dennes närstående, vänner, arbetskamrater, syskon, föräldrar, partners och barn. Ökade satsningar på missbruksvården kan således påverka livet positivt för en stor andel människor och stoppa spiraleffekten av missbruk som fortsätter över generationsgränserna.

Forskningen visar att det kan vara både genetiska eller sociala faktorer, ofta en kombination av båda två, som ligger till grund för att ett beroende av alkohol och andra droger uppstår. Får en individ med missbruksproblematik tidiga insatser kan man således förhindra att problemen går vidare till nästa generation. Utökade insatser krävs både som ökade medel till befintlig ”Behandling för missbruk” samt till ökad information kring missbruksproblematiken och bättre kompetens hos varje drogterapeut. Det är mycket viktigt att satsa på preventiva åtgärder för att tidigt upptäcka riskbeteenden gällande alkohol, droger och läkemedel. Detta kan ske genom insatser på arbetsplatser och inom vården, och minst lika viktigt eller ännu viktigare genom riktade insatser mot ungdomar. Detta kan ske genom informationsinsatser inom skola och offentliga rum där ungdomar vistas utanför skoltid.  Det är framförallt viktigt att se till att det finns sådana offentliga utrymmen kvar för ungdomar att vistas på, såsom fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra platser där det finns möjlighet att ägna sig åt och utveckla förmågor och intressen.

Craig Nakken seminarie

0


Craig Nakken: Familjer och missbruk

Drogutlöst psykos medför förhöjd risk att utveckla schizofreni

0

Schizofreni starkt förknippat med tidigare drogutlöst psykos visar ny forskning ifrån Skottland.
I en studie på mer än tre tusen patienter visar resultaten att de patienter som drabbats av psykos som krävt sjukhusvistelse till följd av cannabisanvändande eller polyfarmaci (man använder många olika läkemedel)löper förhöjd risk att utveckla schizofreni. I studien visades att de som fick diagnosen schizofreni fick det inom fem år efter sin substansinducerade sjukhusvistelse.

”Vi fann att de som hade cannabis psykos eller polyfarmaci psykos var mer benägna att utveckla schizofreni än de andra som hade psykos,” säger huvudförfattaren David M. Semple, MBBS, MRCPsych., Konsult psykiater från Hairmyres Hospital, East Kilbride, Glasgow, Skottland.

Detta förstärker tidigare forskning om att cannabis är en oberoende riskfaktor för schizofreni. Studien visar att en av fyra eller tjugofem procent av de som drabbats av en cannabis inducerad psykos sannolikt kommer att utveckla schizofreni. David Semple tillägger att läkare bör följa sina patienter under en lång tid efter en cannabis psykos. Det kan finnas andra orsaker som genetiska eller predisponerade faktorer men mycket allvarliga händelser som resulterar i sjukhusvård bör följas upp i åtminstone fem år.

Detta innebär att verksamheter som sjukhus, stödboende, boendestöd eller andra instanser som arbetar med människor som har haft drogrelaterade psykoser noga följer upp sina klienter.

I studien framlades att risken för att insjukna i schizofreni efter en cannabispsykos var 21,4 procent. För en psykos orsakad av centralstimulantia förelåg en 19,1 procents risk och för en opioidpsykos 18,4 procents risk.

Peter W. Woodruff, Ph.D Professori vid universitetet i Sheffield, England säger att detta är en viktig studie som i och för sig inte är förvånande då ämnen som påverkar en persons sinnestillstånd kan frändra signalsubstanser i hjärnan. Han tillägger om droger som  icke är förskrivna av läkare tas av friska personer kan detta leda till destabilisering och öka risken för en allvarlig psykisk sjukdom.

Källa Psychcentral

Skillnad i missbruket

Missbrukvården- Skillnad mellan män och kvinnor en myt

0

Skillnad i missbruketI en ny forskningsartikel skriven av Jessica Storbjörk belyser hon en rad intressanta och viktiga synpunkter på missbruksvården och en rad stereotyper och antaganden som visat sig inte stämma i hennes forskning.  Det är en intressant forskning som borde väcka nyfikenhet hos alla som arbetar som beroendeterapeut eller på något annat sätt är delaktig i vården av missbrukare.

Studien heter:
Gender differences in substance use, problems, social situation and treatment experiences among clients entering addiction treatment in Stockholm
.

Det har tidigare varit en föreställning att kvinnor som hamnat i vård för missbruk ansetts ha en större problemtyngd och haft sämre behandlingsresultat jämfört med män. Men det visade sig att så inte var fallet utan skillnaderna var mycket små och där man kunde se en resultat skillnad så var det kvinnorna som hade bättre behandlingsresultat.

Det som visat sig i den här studien har varit att män som kommit till vård har varit mer socialt utsatta än de kvinnor man jämförde med.  Männen var i större grad ensamma och inte hade någon stadig situation under de närmaste åren, de hade ingen bostad och socialförvaltningen hade varit till hjälp med tillfälliga boenden. Kvinnorna hade det mer stabilt omkring sig med bostad och tidigare utbildning på universitetsnivå och hade haft en tidigare familjesituation med barn och make. I kvinnornas närmsta bekantskapskrets fanns inte i lika stor grad personer med ett eget alkohol eller narkotika missbruk vilket ju självklart är till en fördel när det kommer till rehabiliteringsåtgärder och bygga upp ett nytt eller återta ett sunt nätverk omkring missbrukaren. Kvinnorna hade även en större procent som hade någon form av inkomst så som aktivitetsstöd eller sjukersättning, medan männen hade sitt uppehälle ifrån socialtjänst eller försörjde sig på sin kriminalitet. Det stora som var undantaget som värre för kvinnorna i undersökningen var att de i högre grad hade förhållande och bodde tillsammans med en missbrukare.

Studiens frågor var baserade på tidigare forskning i det omfattande forskningsprojektet ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling”. Utgångspunkten var den att de som var delaktiga i de projekten inte upplevde de stora skillnaderna mellan män och kvinnor utan att det istället var större skillnader mellan de som missbrukade alkohol och narkotika. Och det är ju en ganska viktig del att tänka på för de som ansvarar för upplägget för Alkohol- och drogterapeut utbildningar. Man pratar ofta om att det behövs specialprogram för kvinnor i behandling och man riktar in sig mer och lyfter upp bakomliggande orsaker i missbruket och till större grad arbetar med frågor som föräldrarollen, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp. Medan man i behandling för män mer fokuserar på alkohol och narkotika missbruket och inte i samma grad arbetar med bakomliggande orsaker trots att det t.ex. är en stor del av män som blir eller tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp. En annan sak att förundras över är att det inte heller i samma grad arbetar med mäns våld mot kvinnor som man gör i de kvinnliga behandlingarna då det är ett område som berör män i lika stor grad som kvinnor. En sak som säkerligen kommer att vara till en fördel och underlätta problematiken är att Socialstyrelsen lyft upp vikten av evidensbaserade utredningsinstrument som ASI i sina Nationella Riktlinjer för missbruk- och beroendevården, där de frågorna lyfts upp.

En sak som var en liten skillnad mellan män och kvinnor var att kvinnorna som kom till behandling i större grad hade haft en kontakt med psykiatrin medan männen hade vårdats enligt lagen om vård av missbrukare och varit intagna för någon kriminalvårdspåföljd.

 

 

Det beskrevs som en drogfest

0

Aftonbladet raporterar från ett behandlingshem där dom tar emot personer med dubbeldiagnoser, alltså människor med psykiska problem blandat med ett missbruk. En utav patienterna berättar för Aftonbladet att det funnits narkotika på behandlingshemmet den senaste månaden. Det har funnits olika preparat till försäljning som bl.a. subutex, tramadol och lyrica. Flera av dessa läkemedlen är narkotika klassade och starkt beroendeframkallande. Vilket är hemskt för dom som försöker skaffa sig ett liv utan droger. Det finns folk som har haft sprutor inne på rummen och vid ett tillfälle har man blivit erbjuden att köpa subutex, vilket är ett substitut för heroin.

Enligt uppgift fick Aftonbladet reda på att flera intagna intagit subutex, det beskrevs som en ”drogfest” utav vissa av patienterna. Detta var något personalen förnekade, dom berättar att vid kontroller har dom kommit på fyra stycken som varit påverkade, men då har deras behandling slutat där och dom blivit utskrivna. Men det har absolut inte varit något drog eller sexparty på behandlingshemmet.

Behandlingshemmet har personal som jobbar dygnet runt, vilket gör att det är omöjligt för detta att hända säger ägaren. Han säger även att personalen agerade kraftfullt och professionellt när detta kom till deras kännedom.

Det är ett problem att personalen inte märker när klienterna är påverkade utav droger. Det handlar om att behandlingshemmet tar in för tunga missbrukare och inte har kompetensen att ta hand om dom sedan när dom väl är på plats. Vilket leder till att patienterna kan smyga och göra lite som dom själva känner. I detta fall handlar det bara om att tjäna pengar, patienternas hälsa är inte alls lika viktigt. Detta har Aftonbladet själva fått fram under intervju från flera patienter. Ägaren säger annat, han håller fast vid att det inte bara handlar om pengar utan att personalen har en hög kompetens att sköta jobbet som dom ska.

Go to Top