Det finns ingen entydig definition av begreppet känslor. Tvärtom, inom känsloforskningen är definitionen av begreppet fortfarande en av de största tvistefrågorna (Plutowski, 1999).

Det vi vet är däremot att det är väldigt viktigt för barn och ungdomar att lära sig om sina känslor. I dysfunktionella familjesystem så talas det inte om känslor, känslor är inte tillåtna.
Tidiga upplevelser blir som investeringar i kroppsminnet som i sin tur kan bli bindningar ända upp till vuxen ålder. Ett barn behöver närhet, kärlek, trygghet, bekräftelse för att kunna växa och utveckla empati för andra. Empati betyder att kunna förstå en annan människa på djupet. En människa som inte tycker om sig själv har svårt för att tycka om andra.
Det är otroligt viktigt att barn har rätt till sina känslor oavsett vad barnet känner. Det stora problemet är hur vuxen världen bemöter barnet i barnets känslor. Alla har fullständig rätt till sina känslor. Här läggs grunden för hur barnet kommer att ha kontroll över sina känslor, ha jämvikt mellan känsla och tanke.

1.    Ha kontakt med sina känslor
2.    Hantera känslor
3.    Motivera sig själv
4.    Uppfatta känslor hos andra
5.    Skapa och bevara relationer

Viktiga förmågor är att ha impuls kontroll, svåra känslor innebär att det är svårare att tänka, och positivt tänkandets makt – optimism ökar flödet.
Sociala färdigheter utvecklas i hur barnet lär sig att ta hand om sina känslor, en konstruktiv känslostyrning är att ta ansvar.