150 miljarder kronor per år

0

Enligt beräkningar kostar alkohol, drog, och läkemedelsmissbruk samhället runt 150 miljarder kronor per år, medan kommuner och landsting satsar ungefär en tiondel av denna summa på missbruksvård. Enligt uppskattningar återbetalar sig en behandling med 3 till 8 gånger den satsade summan, vilket innebär att ökade satsningar på missbruksvården på sikt skulle ha stora positiva samhällsekonomiska fördelar. De humana vinsterna som uppnås genom satsningar på missbruksvården, går inte att mäta i kronor och ören. I spåren av missbruket följer dock olika persontragedier i form av splittrade familjer, försummelse, våld och brottslighet. Missbruket drabbar inte bara personen som använder alkohol eller droger utan i högsta grad även dennes närstående, vänner, arbetskamrater, syskon, föräldrar, partners och barn. Ökade satsningar på missbruksvården kan således påverka livet positivt för en stor andel människor och stoppa spiraleffekten av missbruk som fortsätter över generationsgränserna.

Forskningen visar att det kan vara både genetiska eller sociala faktorer, ofta en kombination av båda två, som ligger till grund för att ett beroende av alkohol och andra droger uppstår. Får en individ med missbruksproblematik tidiga insatser kan man således förhindra att problemen går vidare till nästa generation. Utökade insatser krävs både som ökade medel till befintlig ”Behandling for rusavhengighet” samt till ökad information kring missbruksproblematiken och bättre kompetens hos varje rusterapeut. Det är mycket viktigt att satsa på preventiva åtgärder för att tidigt upptäcka riskbeteenden gällande alkohol, droger och läkemedel. Detta kan ske genom insatser på arbetsplatser och inom vården, och minst lika viktigt eller ännu viktigare genom riktade insatser mot ungdomar. Detta kan ske genom informationsinsatser inom skola och offentliga rum där ungdomar vistas utanför skoltid.  Det är framförallt viktigt att se till att det finns sådana offentliga utrymmen kvar för ungdomar att vistas på, såsom fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra platser där det finns möjlighet att ägna sig åt och utveckla förmågor och intressen.

Craig Nakken seminarie

0


Craig Nakken: Familjer och missbruk

Drogutlöst psykos medför förhöjd risk att utveckla schizofreni

0

Schizofreni starkt förknippat med tidigare drogutlöst psykos visar ny forskning ifrån Skottland.
I en studie på mer än tre tusen patienter visar resultaten att de patienter som drabbats av psykos som krävt sjukhusvistelse till följd av cannabisanvändande eller polyfarmaci (man använder många olika läkemedel)löper förhöjd risk att utveckla schizofreni. I studien visades att de som fick diagnosen schizofreni fick det inom fem år efter sin substansinducerade sjukhusvistelse.

”Vi fann att de som hade cannabis psykos eller polyfarmaci psykos var mer benägna att utveckla schizofreni än de andra som hade psykos,” säger huvudförfattaren David M. Semple, MBBS, MRCPsych., Konsult psykiater från Hairmyres Hospital, East Kilbride, Glasgow, Skottland.

Detta förstärker tidigare forskning om att cannabis är en oberoende riskfaktor för schizofreni. Studien visar att en av fyra eller tjugofem procent av de som drabbats av en cannabis inducerad psykos sannolikt kommer att utveckla schizofreni. David Semple tillägger att läkare bör följa sina patienter under en lång tid efter en cannabis psykos. Det kan finnas andra orsaker som genetiska eller predisponerade faktorer men mycket allvarliga händelser som resulterar i sjukhusvård bör följas upp i åtminstone fem år.

Detta innebär att verksamheter som sjukhus, stödboende, boendestöd eller andra instanser som arbetar med människor som har haft drogrelaterade psykoser noga följer upp sina klienter.

I studien framlades att risken för att insjukna i schizofreni efter en cannabispsykos var 21,4 procent. För en psykos orsakad av centralstimulantia förelåg en 19,1 procents risk och för en opioidpsykos 18,4 procents risk.

Peter W. Woodruff, Ph.D Professori vid universitetet i Sheffield, England säger att detta är en viktig studie som i och för sig inte är förvånande då ämnen som påverkar en persons sinnestillstånd kan frändra signalsubstanser i hjärnan. Han tillägger om droger som  icke är förskrivna av läkare tas av friska personer kan detta leda till destabilisering och öka risken för en allvarlig psykisk sjukdom.

Källa Psychcentral

VAD ÄR HEDERSIDEOLOGI?

0

Gunnar Bergström hade en mycket bra föreläsning om hedersideologi kopplat till utvecklandet av missbruk och kriminalitet i Norrköping för en vecka sedan. Det var mycket matnyttigt man kunde ta med hem och vi delar med oss av några stolpar ifrån föredraget.

VAD ÄR HEDERSIDEOLOGI?
Heder handlar till största delen om att kontrollera flickor och deras sexualitet. Detta innebär: All möjlig kontakt med pojkar är hotfull. Klädsel, smink och utseende bör vara så lite utmanande som möjligt och vissa kroppsdelar måste döljas. En flicka som inte följer detta kan betraktas som hora och det hotar familjens heder Kontrollen över flickornas sexualitet ger männen rätt att bestämma nästan allt över flickorna: vart de går, med vem, hur de klär sig, vem de träffar och vem de ska gifta sig med Kvinnor som inte lyder drar vanära över familjen. Vanäran är hederns motsats. Om handlingarna som är skambelagda och vanärande blir kända och om omgivningen påtalar det sa kräver hedersideologin att familjen gör något för att återfå stoltheten, respekten och hedern.

Förtrycket kan innebära (Flickor)
Att inte få välja vad man gör på fritiden
Att Inte få välja sina kläder
Att inte få välja kamrater
Att inte få se ut som man vill
Att inte få umgås med kamrater/vänner
Att inte få delta i gymnastik och idrott
Att inte få lära sig simma
Att inte få välja skola, yrke och framtid
Att inte fa tycka som man vill
Att inte få forma sin egen identitet
Att inte få träffa pojkar
Att inte få välja partner
Tvingas bära slöja
Krav att vara till hands som barnvakt, hemhjälp och samtidigt vara duktig i skolan
Tvångsgifte
Att bli hånad, förlöjligad, förnedrad eller hotad
Att bli misshandlad

Förtrycket kan innebära (Pojkar)
Att inte få välja vad man gör på fritiden
Att Inte få välja sina kläder
Att inte få välja kamrater
Att inte få se ut som man vill
Att inte få umgås med kamrater/vänner
Att tvingas vakta sin syster
Att inte få välja skola, yrke och framtid
Att inte fa tycka som man vill
Att inte få forma sin egen identitet
Att inte få välja partner
Krav att vara till hands som ordningsvakt och upprätthållare av familjeregler
Tvångsgifte
Att bli hånad, förlöjligad, förnedrad eller hotad
Att bli misshandlad
Att tvingas misshandla, förtrycka andra

Gunnar har även utarbetat ett behandlingsprogram för utsatta för hedersvåld och hedersförtryck som du kan läsa mer av genom länken och han gav några exempel på uppgifter ifrån programmet som vi återger.

Hur har du påverkats?

Börja med att själv skriva upp hur du tror att du påverkats av din historia. Skriv ned i punktform som en lista (t.ex. sömnproblem, dåligt samvete, ilska o.s.v.) Vi kommer att titta på vad forskningen säger men vi ska börja med din egen lista. Om raderna inte räcker, fortsätt på ett annat papper. Titta inte på listan på nästa sida just nu, utan utgå från vad du känner inom dig.

Låt var och en (om ni är en grupp) berätta. När var och en berättat kan ni kort “spegla” den personen. Speglíng handlar om att ge en bild av vad personens berättelse väcker hos mig, inte att betygsätta personen. Berätta vad du känner. Du kan, om det känns rätt, också spegla om du tror att det finns fler konsekvenser än vad personen sett själv. Alla får en chans längre fram att fylla på sin lista om det behövs.

Droger (om du haft problem med det). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag har ett missbruksproblem idag?
Kriminalitet (om du haft problem med det) Vad kan det finnas för samband med min historia att jag har ett kriminellt beteende idag?
Självskadande beteenden (beskriv vad du gjort). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag skadar mig själv idag?
Våld eller annat förtryck av andra (beskriv vad du gjort). Vad kan det finnas för samband med min historia att jag förtryckt eller skadat andra? Om du skadat dig själv (det förekommer t.ex. att man skär sig själv) berätta om det också

Föreläsningen var mycket bra och vi avslutar med några meningar som passar in likväl hos det barn som vuxit upp i en missbruksfamilj som i en med hederskultur.

Den som lever under hedersförtryck har inte fått den frihet och den uppväxt som alla barn och ungdomar har rätt till. Att du reagerat som du gjort är inte konstigt.

Skillnad i missbruket

Missbrukvården- Skillnad mellan män och kvinnor en myt

0

Skillnad i missbruketI en ny forskningsartikel skriven av Jessica Storbjörk belyser hon en rad intressanta och viktiga synpunkter på missbruksvården och en rad stereotyper och antaganden som visat sig inte stämma i hennes forskning.  Det är en intressant forskning som borde väcka nyfikenhet hos alla som arbetar som beroendeterapeut eller på något annat sätt är delaktig i vården av missbrukare.

Studien heter:
Gender differences in substance use, problems, social situation and treatment experiences among clients entering addiction treatment in Stockholm
.

Det har tidigare varit en föreställning att kvinnor som hamnat i vård för missbruk ansetts ha en större problemtyngd och haft sämre behandlingsresultat jämfört med män. Men det visade sig att så inte var fallet utan skillnaderna var mycket små och där man kunde se en resultat skillnad så var det kvinnorna som hade bättre behandlingsresultat.

Det som visat sig i den här studien har varit att män som kommit till vård har varit mer socialt utsatta än de kvinnor man jämförde med.  Männen var i större grad ensamma och inte hade någon stadig situation under de närmaste åren, de hade ingen bostad och socialförvaltningen hade varit till hjälp med tillfälliga boenden. Kvinnorna hade det mer stabilt omkring sig med bostad och tidigare utbildning på universitetsnivå och hade haft en tidigare familjesituation med barn och make. I kvinnornas närmsta bekantskapskrets fanns inte i lika stor grad personer med ett eget alkohol eller narkotika missbruk vilket ju självklart är till en fördel när det kommer till rehabiliteringsåtgärder och bygga upp ett nytt eller återta ett sunt nätverk omkring missbrukaren. Kvinnorna hade även en större procent som hade någon form av inkomst så som aktivitetsstöd eller sjukersättning, medan männen hade sitt uppehälle ifrån socialtjänst eller försörjde sig på sin kriminalitet. Det stora som var undantaget som värre för kvinnorna i undersökningen var att de i högre grad hade förhållande och bodde tillsammans med en missbrukare.

Studiens frågor var baserade på tidigare forskning i det omfattande forskningsprojektet ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling”. Utgångspunkten var den att de som var delaktiga i de projekten inte upplevde de stora skillnaderna mellan män och kvinnor utan att det istället var större skillnader mellan de som missbrukade alkohol och narkotika. Och det är ju en ganska viktig del att tänka på för de som ansvarar för upplägget för Alkohol- och drogterapeut utbildningar. Man pratar ofta om att det behövs specialprogram för kvinnor i behandling och man riktar in sig mer och lyfter upp bakomliggande orsaker i missbruket och till större grad arbetar med frågor som föräldrarollen, mäns våld mot kvinnor och sexuella övergrepp. Medan man i behandling för män mer fokuserar på alkohol och narkotika missbruket och inte i samma grad arbetar med bakomliggande orsaker trots att det t.ex. är en stor del av män som blir eller tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp. En annan sak att förundras över är att det inte heller i samma grad arbetar med mäns våld mot kvinnor som man gör i de kvinnliga behandlingarna då det är ett område som berör män i lika stor grad som kvinnor. En sak som säkerligen kommer att vara till en fördel och underlätta problematiken är att Socialstyrelsen lyft upp vikten av evidensbaserade utredningsinstrument som ASI i sina Nationella Riktlinjer för missbruk- och beroendevården, där de frågorna lyfts upp.

En sak som var en liten skillnad mellan män och kvinnor var att kvinnorna som kom till behandling i större grad hade haft en kontakt med psykiatrin medan männen hade vårdats enligt lagen om vård av missbrukare och varit intagna för någon kriminalvårdspåföljd.

 

 

Det beskrevs som en drogfest

0

Aftonbladet raporterar från ett behandlingshem där dom tar emot personer med dubbeldiagnoser, alltså människor med psykiska problem blandat med ett missbruk. En utav patienterna berättar för Aftonbladet att det funnits narkotika på behandlingshemmet den senaste månaden. Det har funnits olika preparat till försäljning som bl.a. subutex, tramadol och lyrica. Flera av dessa läkemedlen är narkotika klassade och starkt beroendeframkallande. Vilket är hemskt för dom som försöker skaffa sig ett liv utan droger. Det finns folk som har haft sprutor inne på rummen och vid ett tillfälle har man blivit erbjuden att köpa subutex, vilket är ett substitut för heroin.

Enligt uppgift fick Aftonbladet reda på att flera intagna intagit subutex, det beskrevs som en ”drogfest” utav vissa av patienterna. Detta var något personalen förnekade, dom berättar att vid kontroller har dom kommit på fyra stycken som varit påverkade, men då har deras behandling slutat där och dom blivit utskrivna. Men det har absolut inte varit något drog eller sexparty på behandlingshemmet.

Behandlingshemmet har personal som jobbar dygnet runt, vilket gör att det är omöjligt för detta att hända säger ägaren. Han säger även att personalen agerade kraftfullt och professionellt när detta kom till deras kännedom.

Det är ett problem att personalen inte märker när klienterna är påverkade utav droger. Det handlar om att behandlingshemmet tar in för tunga missbrukare och inte har kompetensen att ta hand om dom sedan när dom väl är på plats. Vilket leder till att patienterna kan smyga och göra lite som dom själva känner. I detta fall handlar det bara om att tjäna pengar, patienternas hälsa är inte alls lika viktigt. Detta har Aftonbladet själva fått fram under intervju från flera patienter. Ägaren säger annat, han håller fast vid att det inte bara handlar om pengar utan att personalen har en hög kompetens att sköta jobbet som dom ska.

Känslor

0

Det finns ingen entydig definition av begreppet känslor. Tvärtom, inom känsloforskningen är definitionen av begreppet fortfarande en av de största tvistefrågorna (Plutowski, 1999).

Det vi vet är däremot att det är väldigt viktigt för barn och ungdomar att lära sig om sina känslor. I dysfunktionella familjesystem så talas det inte om känslor, känslor är inte tillåtna.
Tidiga upplevelser blir som investeringar i kroppsminnet som i sin tur kan bli bindningar ända upp till vuxen ålder. Ett barn behöver närhet, kärlek, trygghet, bekräftelse för att kunna växa och utveckla empati för andra. Empati betyder att kunna förstå en annan människa på djupet. En människa som inte tycker om sig själv har svårt för att tycka om andra.
Det är otroligt viktigt att barn har rätt till sina känslor oavsett vad barnet känner. Det stora problemet är hur vuxen världen bemöter barnet i barnets känslor. Alla har fullständig rätt till sina känslor. Här läggs grunden för hur barnet kommer att ha kontroll över sina känslor, ha jämvikt mellan känsla och tanke.

1.    Ha kontakt med sina känslor
2.    Hantera känslor
3.    Motivera sig själv
4.    Uppfatta känslor hos andra
5.    Skapa och bevara relationer

Viktiga förmågor är att ha impuls kontroll, svåra känslor innebär att det är svårare att tänka, och positivt tänkandets makt – optimism ökar flödet.
Sociala färdigheter utvecklas i hur barnet lär sig att ta hand om sina känslor, en konstruktiv känslostyrning är att ta ansvar.

Post akut abstinens – PAA

Sexuella övergrepp

0

Historiskt har sexuella övergrepp mot barn haft svårt att vinna acceptans i allmänhet, både när det gäller förekomst och konsekvenser. Det är först de senaste två årtiondenas intensiva debatt och forskning, som fått till följd att barn o ungdomar idag har skydd, stöd och behandling. En fortsatt forskning och utveckling pågår och är mycket viktig, för att bättre kunna hjälpa utsatta barn och ungdomar.

Barn kan aldrig samtycka till sexuella handlingar, och därför ska rättsväsendet med hjälp av lagen skydda dem. Sexualbrottskommiten har nyligen föreslagit radikala förändringar i Brottsbalken, för att bättre skydda denna grupp. Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin. Detta pekar på att sexuella trauman är en av flera viktiga orsaker till psykisk ohälsa. Vanliga riskfaktorer som återkommer vid sexuella övergrepp är, uppväxt i dysfunktionella familjeförhållanden såsom kriminalitet, alkoholism och annat missbruk. Två grupper som är särskilt utsatta är, barn med funktionshinder och barn med sexualiserat beteende.

Det är viktigt att personal som jobbar med eller möter barn har kunskap om förövare och förövarbeteenden. Barn knyts ofta till förövaren, och har därmed svårt att ”skvallra”. De flesta förövarna är någon som står barnen nära eller känner sen tidigare. Vid upptäckt saknas ofta medicinska fynd och vittnen. Det är därför svårt med bevisningen. Detta gör att barnets berättelse blir mycket central. Mycket viktigt med barnvänliga intervjuer. Ett sexualiserat beteende eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) föranleder också extra uppmärksamhet om eventuellt sexuellt övergrepp har skett.

En samverkan mellan olika myndigheter är mycket viktig. De måste sätta barnets bästa i centrum, för att på ett optimalt sätt bemöta barnet och familjen. Eftersom varje barn är unikt, bör det få en ”skräddarsydd” behandlig. Den barnpsykiatriska utredningen ska bistås av socialnämnd, barnkliniken etc. Om man kommer fram till att barnet behöver barnpsykiatrisk behandling, skickas en remiss till BUP. Ett familjeperspektiv, där krisbearbetning är en betydelsefull del, samt traumafokusering, anses vara en kombination med framgångsrikt resultat vid behandling av sexuella övergrepp.

Go to Top