Historiskt har sexuella övergrepp mot barn haft svårt att vinna acceptans i allmänhet, både när det gäller förekomst och konsekvenser. Det är först de senaste två årtiondenas intensiva debatt och forskning, som fått till följd att barn o ungdomar idag har skydd, stöd och behandling. En fortsatt forskning och utveckling pågår och är mycket viktig, för att bättre kunna hjälpa utsatta barn och ungdomar.

Barn kan aldrig samtycka till sexuella handlingar, och därför ska rättsväsendet med hjälp av lagen skydda dem. Sexualbrottskommiten har nyligen föreslagit radikala förändringar i Brottsbalken, för att bättre skydda denna grupp. Sexuella övergrepp är överrepresenterade hos barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin. Detta pekar på att sexuella trauman är en av flera viktiga orsaker till psykisk ohälsa. Vanliga riskfaktorer som återkommer vid sexuella övergrepp är, uppväxt i dysfunktionella familjeförhållanden såsom kriminalitet, alkoholism och annat missbruk. Två grupper som är särskilt utsatta är, barn med funktionshinder och barn med sexualiserat beteende.

Det är viktigt att personal som jobbar med eller möter barn har kunskap om förövare och förövarbeteenden. Barn knyts ofta till förövaren, och har därmed svårt att ”skvallra”. De flesta förövarna är någon som står barnen nära eller känner sen tidigare. Vid upptäckt saknas ofta medicinska fynd och vittnen. Det är därför svårt med bevisningen. Detta gör att barnets berättelse blir mycket central. Mycket viktigt med barnvänliga intervjuer. Ett sexualiserat beteende eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) föranleder också extra uppmärksamhet om eventuellt sexuellt övergrepp har skett.

En samverkan mellan olika myndigheter är mycket viktig. De måste sätta barnets bästa i centrum, för att på ett optimalt sätt bemöta barnet och familjen. Eftersom varje barn är unikt, bör det få en ”skräddarsydd” behandlig. Den barnpsykiatriska utredningen ska bistås av socialnämnd, barnkliniken etc. Om man kommer fram till att barnet behöver barnpsykiatrisk behandling, skickas en remiss till BUP. Ett familjeperspektiv, där krisbearbetning är en betydelsefull del, samt traumafokusering, anses vara en kombination med framgångsrikt resultat vid behandling av sexuella övergrepp.